Imorgon eftermiddag ska jag och sambon till barnmorskan på inskrivning. Jag har längtat efter det, jag vill helst göra ett VUL om det är möjligt, för att se så att allt är bra. Jag har tänkt en del i helgen på vad som kan gå fel, och det oroar mig lite. Jag vill att veckorna ska gå fort så pyret växer till sig och blir mer och mer stabil.
Illamåendet fortsätter, samt "mensvärken" och ömma bröst. Det är fortfarande lindrigt, det stör mig inte i vardagen, så jag tycker bara att det är skönt att bli påmind om graviditeten.
I helgen umgicks vi med vänner, man ville skrika ut att vi ska ha bebis, men jag vill vänta. Självklart kom gravidsamtal upp, det gör det alltid, det är många runt omkring som är gravida elle rprecis har blivit föräldrar. Det skämtades om att jag var gravid för att jag inte drack alkohol, jag försökte skämta bort det. Det är svårt, eftersom man vill berätta, men samtidigt vänta.
Jag är också lite orolig över hur vissa ska ta det, då några antar att det är flera år kvar tills barnen kommer i vår bekantskapskrets osv. Jag vill att allt ska vara postivit med det, men jag antar att det är så det är, några är positiva och några lite mindre positiva.
Jag drömmer också mycket om hus. Det hade vart underbart att ha hus innan pyret kommer, men det finns inte mycket hus ute på marknaden nu. Men man kan alltid hoppas att det dyker upp något.